Curling för nybörjare

Så var det dags för våra kära roomies och Peter att få prova på curling för första gången..


  
 
 

OS nästa!


Oilers vs. Canucks

Det var hockeykväll!!



Edmonton mötte Vancouver och vi skulle för en gångs skull få sitta på supporterbänken istället för att jobba. Vi drog ihop ett gäng på nio pers och lyckades hitta biljetter till allihopa på samma rad. Agnes, Anna, Peter, Emilia, Christoffer, Mark, Nicole, Tanya och Ryan. Kvällen bjöd på Boston Pizza, Öl och diverse Oilers-souvernirer.

 

 
Matchen blev en jämn historia, men slutade 2-1 till Oilers!!! :)


Farmarnas lördag

Varje lördag i Edmonton vallfärdar farmarna runt om stan för att sälja veckans skörd och slakt. Trots att vi varit här i två månader hade vi inte lyckats komma dit än, men det krävs ett finbesök för att få ändan ur vagnen. Det var precis så mysigt som vi hoppats på! För att likna Farmer's Market med något svenskt så var det lite som en hötorgsmarknad fast inomhus, plus nyslaktat kött och pumpor.



Pilgrim's Voices for Hospice 2009

Så gick vår dröm om att få gå på en riktig Fundraising i uppfyllelse! Detta amerikanska fenomen då rika människor öppnar sina plånböcker och budar på tavlor, tar del av lokala talanger och minglar, var precis så "The O.C" som vi hoppats på. Tillsammans med Kristina (Sveriges ambassadör i Edmonton), hennes man Tony och Malena (ytterligare en svensk som bor och jobbar i Edmonton) avnjöt vi alla tre en fullspäckad kväll med många olika artister. Affishnamnet var bröderna Ryan & Dan, ett kanadensiskt tvillingpar med röster som Josh Groban som fick många medelålders hjärtan att slå några extra slag, men favoriten var Ann Vriend - en pianospelande Edmontontjej som precis kommit hem från sin Europatour. Efter hennes tre låtar var vi helt sålda och bestämde oss för att det första vi skulle göra när vi kom hem var att köpa biljetter till hennes konsert.



Efter konsterten var det dags för efterfest på klubben 100. Där blev det mingel med diverse hotellägare och oljegubbar som har lovat att bjuda oss på något av det mest kanadeniska man kan få uppleva; Canadian Rodeo Finals. Så onsdagen den 11e november blir det till att klä på sig cowboyhatten, den rutiga skjortan och Levis-jeansen!  


Finfrämmande!

 
Peter hälsar på!


I ett hus i norra Alberta...

firades Thanksgiving tillsammans med hela tjocka Fusco-släkten. Det var föräldrar och syskon, mostrar och morbröder, kusiner och en liten mormor.

Det kändes som en tidig juldagsmorgon när Brenda, Dessie, Mark och Nicole stökade runt i huset för att fixa det sista innan avfärd. Vi packade in oss i bilarna och styrde kosan mot Slave Lake.

När vi anlände vid lunchtid stod en Italiensk buffé på bordet och väntade på oss. Vi var i himmelen! Vi gjorde oss bekanta med diverse släktingar och kände oss med ens som en del av familjen.



 

Efter lunch blev det turnerningar i air hockey och fussball i deras nyrenoverade, jättefina källare. 



När vi fått lagom mycket mjölksyra i armarna av allt lekande gick vi på promenad i den snövita skogen. De äldsta och yngsta gav upp efter en stund och vi adrenalinstinna 20-åringar stannade kvar och raceade på deras fyrhjulingar tills vi fick blåmärken i rumpan av de skumpiga stigarna.

 

  
  



De tog oss på sightseeing igenom Slave Lake. Vi fick se stan, curlinghallen och stranden(!). Det finns alltså sandstränder i Alberta, det är nog mer än vad de flesta kanadensare vet.

  





Väl tillbaka i huset var det dags för hela skaran att hjälpas åt med middagen. Sallader, röror, skinka, kalkon, älgkött och mängder av andra delikatesser stod snart på bordet. Innan vi högg in fick vi vara med om självaste tacksägelsen. Man gick bordet runt och alla fick säga vad de var tacksamma för. Det blev mestadels tack för gemenskap, familj och nya vänner. Det märktes att de var ärade över att få rå om oss svenskor. Vi är glada över att vi fick se den bästa av alla nordamerikanska familjetraditioner med just den här släkten.

 


Desie, Nicole, Mark och Brenda. Vår kanadensiska familj.

Vi fyllde våra magsäckar till bredden och toppade med chokladfonfue till efterrätt. Puuh! Efter maten myste vi i värmen framför brasan, badade bubbelbad och rullade i snön tills natten och all mat gjorde oss hur trötta som helst.

  


Innan det var dags att åka tillbaka till Edmonton på måndagsmorgonen tog vi en sista promenad genom grannskapet.
 


  


Hejdå Slave Lake, och tack för en fantastisk helg!


Swedish Berries?


Hej mitt vinterland!

Sommaren var lång, hösten var kort och nu är vintern här!

En försmak av Thanksgiving

Marks underbara familj har verkligen tagit oss under sina vingar och gjort det till sitt jobb att visa alla tradtioner Kanada har att erbjuda, så när mamma Brenda hörde att vi aldrig haft en riktig Thanksgiving och ännu mindre tillagat en kalkon bjöd hon in oss för en heldag i Fusco-huset. När vi kom dit hade föräldrarna Fusco köpt olika sorters papper och dukat fram med klister, saxar och annat smått och gott som fick våra kreativa sinnen att börja spinna. Till dofterna från kalkon, skinka och sötpotatis klippte vi och klistrade "visste du att?"-kort, pilgrimshattar och lärde oss allt om varför och hur man firar Thanksgiving.

Vid sextiden kom Mark och Nicole hem i sällskap med deras faster Sandra, hennes man Joe och deras son Fransesco (Mark och Nicoles kusin alltså). Vi åt och drack tills vi sprack och sen åt vi lite till. Till efterrätt fick vi (äntligen!) riktigt kaffe gjort på italienskt vis tillsammans med pumpapaj och blåbärskaka. Pumpapajen var helt klart en favorit! När maten var uppäten kom Ryan och Marks söta tjejkompis Teddie tillsammans med hennes tyska pojkvän för att tillammans tagga för en utekväll på Edmontons största klubb.

 


 


shots shots shots

Förutom hockeyvärdinnor är vi numera också bartenders i Granite Curling Club. Det är öl, gubbar, popcorn, vin, fina damer, whisky och curling. Vi trivs som fisken i vattnet med att hälla upp Sleeman's Honey Draft i en jug till törstiga curlingspelare och shots till läktarfruarna. Ingen annanstans i världen än i Kanada kan man hitta en sådan fantastisk atmosfär i en curlinghall. Den gröna heltäckningsmattan, brasan, lädersofforna, vi älskar det alltihop!


Turbo-Hasse på Nordamerika-tour!

Turbo-Hasse har äntligen hittat hit, åh som vi har saknat honom...

(Vi ursäktar bildkvalitén, men Hasse hade verkligen Turbo-fart)


Eskimos vs. Roughriders

I Edmonton finns det en sak som står högst på listan hos alla stadens invånare och det är sport. De tre största publiksporterna är hockey, baseball och såklart kanadensisk fotboll (tydligen tre "touch downs" istället för fyra, som det är i amerikansk fotboll). Så efter en stor brunch på Whyte Ave åkte vi spända av förväntan till Stadium station för att få bevittna vår första upplevelse av football, och vi kunde inte ha valt en bättre match! Edmonton Eskimos vs. Saskatchewan Roughriders är som en derbymatch på Råsunda med tre gånger så mycket folk, cheerleaders istället för fotbollshuliganer och Canadian Molson istället för Åbros 3,5or. Saskatchewan är Albertas grannprovins i öster med en miljon invånare och enligt rykten har provinsen inte mycket mer att erbjuda än farmare, curling och football.

Tyvärr blev det torsk för våra Eskimos, en förlust som vi skakade av oss ganska fort, och åkte istället hem och gjorde i ordning oss för våra grannars apartment-warming party.




Uppdrag: THE ANTHEM

Vi har hört att för att få bli kanadensisk medborgare måste man kunna nationalsången (Emilia är livrädd för att detta ska vara sant, eftersom hon och Christoffer troligtvis snart ska skicka in sin ansökan om medborgarskap). Vi däremot ser det som vår plikt att kunna skråla tillsammans med de 20,000 hockeyfansen på Rexall varje vecka. Därför går nu denna sång i repeat i apartment #602:


De sista sommardagarna

När vi packade inför flytten hit tänkte vi att vi skulle lämna den svenska sensommaren och åka över till hösten; FEL. Här är sommaren varmare än den varmaste junidagen hemma. Vi anar dock att det snart slår om och blir höst så för att suga ut det sista ur sommaren bestämde vi oss för att klä oss i sommarkläder, gå till Julio's på Whyte och äta mexikanskt och dricka frozen margaritas.


"Smores"

Vi fick många förfrågningar efter det förra inlägget på en mer detaljerad beskrivning av Smores, så här följer ett recept för de nyfikna.

Recept
1 st

1 marshmallow
1 chokladruta eller 1 tsk nutella
2 mariekex

Ta en marshmallow och fäst på en vass pinne. Värm din marshmallow över den heta glöden som du fått efter att du eldat ett tag. Grilla marshmallowsen tills den har en jämn gyllenbrun yta och är helt genomsmält. Lägg en chokladruta på ett mariekex eller bred ena sidan med nutella. Därefter tar du den varma marschallowsen och lägger på chokladen. Ta det andra mariekexet, lägg det som ett lock och kläm till. Voíla så har du gjort en Smore. Riktigt gott!!


Rocky Mountains!!


Vi packade bilarna fullproppade med campingprylar och styrde kosan mot Jasper National Park i klippiga bergen. Anna, Agnes och Emilia åkte med Tyler och Chribba med Cole. Efter bara några timmars tuffande kunde vi skymta bergen i fjärran. Vi stannade i Hinton och käkade burgare på A&W. Svennarna fick smaka på sin första Root beer och slogs av smaken av utspädda Jenka-tuggummin, inte sådär jättefantastiskt..









Vi förstod att vi var i en nationalpark när vi såg både bergsgetter och elks (typ som älgar fast mindre, med vita stjärtar och små horn) längs vägkanten. Vid 20-tiden var vi framme i Jasper. Vi letade oss fram till "The whistlers camp ground", där vi slog upp tältet och högg ved i bäckmörkret. När vi kände oss hemmastadda tände vi brasan och grillade marschmallows. Grabbarna lärde oss hur man gör "smores" - guds gåva till camparna.. Vi släckte elden vid 3-tiden, kröp ner i våra varma sovsäckar och somnade till ljudet av något okänt brölande inte långt från tältet.



Efter en skön nattsömn vaknade vi (ännu inte uppätna av björnar) till regnsmatter på tältduken och tvingade oss ut i det nu plötsligt kalla vädret. Vi käkade bagels till frulle och klämde in oss i Tylers bil för att åka till en vacker vandringsled lite längre upp i klippiga bergen.








Rocky Mountains bjöd oss på otroligt vackra vyer. Man har aldrig tidigare hört så många "shit, kolla!!" på en och samma dag.










På vägen tillbaka till bilen triggade vi varandra och bestämde oss för att ta ett dopp i det 4-gradiga vattnet. Inte kan man lämna Rocky Mountains utan att kunna säga att man har badat i smältade glaciärvatten. Det var riktigt kallt, men en stor dos adrenalin höll oss varma när vi gick mot bilen spritt språngande italiano.





Efter ett klädombyte på campingplatsen ville vi åka och titta på Jasper town. Dessutom var det sjukt kallt och våra kaffe-cravings började kicka in, så återigen knökade vi in oss i bilen och åkte iväg. Jasper town är en liten by som ligger precis vid foten av en stor skidanläggning. Det påminner lite om en alp-by med sin mysiga småstadskänsla, söta hus, restauranger och caféer i vartenda gatuhörn och - inte att förglömma - souvernirbutiker.





Vi åt tonvis med burgare till middag och bjöd kanadensarna på grillad chokladbanan till efterrätt. På kvällskvisten kom Clarence (en kompis till killarna) och anslöt sig till tjattret kring brasan. Vi firade Chribbas födelsedag, GRATTIS!! Av oss fick han ett "NHL kickoff-set": en oilers-hjälm i fleece, en oliersflagga, en 75 cl Canadien (öl) och en påse Dorritos. Allt man behöver för att klara säsongsstarten!



 

Vid 9-tiden blev vi väckta till doften av bacon och french toasts. Ängeln Clarence hade tagit med sig sitt campingkök och massa shysst frukost som han bjöd oss på! Vi packade ihop och lämnade Jasper efter en otroligt trevlig helg.








Nu längtar vi efter att få duscha av oss campinglukten...

3,5 invånare/km²

Och här är beviset på att Kanada är ett av världens mest glesbefolkade länder:


busy women

Finns det något godare än riktiga svenska pannkakor!? Mark förundrades av hur tunna de var, och envisade sig om att kalla dem crepes, vilket vi besämt förnekade var det samma som våra älskade, tunna och nästan nyttiga pannkakor. Kvällen slutade med utekväll och biljard.

 

Återigen en familjemiddag hos familjen Fusco. Efter att vi först varit cheerleaders på Marks fotbollsmatch (faktiskt riktig, vanlig svensk fotboll) åkte vi till Mill Woods och blev bjudna på pizza och vingar.

 

 

Äntligen hittade vi ett bra och billigt manikyrställe som det fanns tusen av i Vancan! Vi blev nöjda och glada med resultatet, trots att Anna inte lät sig övertalas om att få en liten blomma på tånaglarna, till Agnes och Emilias stora besvikelse...

 

 

Vår allra sista dag på Abercrombie var också den tidigaste morgonen vi haft här i Edmonton. Det är dock svårt att inte bli pigg om man får äta frukost till den här soluppgången.

 


Middag hos Mark och Nicole

Efter en slapp dag med lite träning och promenader bar det ut till Mill Woods (även kallat "Browntown") för en riktig italiensk-kanadensisk söndagsmiddag hos Mark och Nicole. När vi kom dit möttes vi av en buffé av olika maträtter, bland annat hemmagjorda grillade bisonburgare. Det är nog det godaste köttet man kan äta, särskilt när det är nyskjutet bara några timmar ifrån Edmonton!

Förutom Nicole och Marks underbara föräldrar, var också deras mammas bror där med hans fru och deras två små söta barn, som vi snabbt hann paxa barnvaktsjobbet för. När middagen var uppäten och det hemmabryggda vinet uppdrucket väntade nästa rätt -hemmagjord äppelpaj på äpplen plockade från grannhuset! Kunde kvällen bli mer lyckad??

Mätta och glada någon timme senare blev vi hemskjutsade av snälla Mark. Vi hade inte bara blivit utfodrade med världens godaste middag, utan också fått en extra familj på köpet, inte fy skam inte! 

Familjen Fusco ville ha graduation photos på sina nya svenka döttrar!



Rexall Place

Vi fick jobbet på Rexall Place och ni kan nu säga hej till två nyblivna gästvärdinnor!


Vår nya arbetsplats

Tidigare inlägg
RSS 2.0