Oh Canada

Så var det dags för våra kära roomies och Peter att få prova på curling för första gången..


  
 
 

OS nästa!

Det var hockeykväll!!



Edmonton mötte Vancouver och vi skulle för en gångs skull få sitta på supporterbänken istället för att jobba. Vi drog ihop ett gäng på nio pers och lyckades hitta biljetter till allihopa på samma rad. Agnes, Anna, Peter, Emilia, Christoffer, Mark, Nicole, Tanya och Ryan. Kvällen bjöd på Boston Pizza, Öl och diverse Oilers-souvernirer.

 

 
Matchen blev en jämn historia, men slutade 2-1 till Oilers!!! :)

Efter konsterten var det dags för efterfest på klubben 100. Där blev det mingel med diverse hotellägare och oljegubbar som har lovat att bjuda oss på något av det mest kanadeniska man kan få uppleva; Canadian Rodeo Finals. Så onsdagen den 11e november blir det till att klä på sig cowboyhatten, den rutiga skjortan och Levis-jeansen!  

 
Peter hälsar på!

firades Thanksgiving tillsammans med hela tjocka Fusco-släkten. Det var föräldrar och syskon, mostrar och morbröder, kusiner och en liten mormor.

Det kändes som en tidig juldagsmorgon när Brenda, Dessie, Mark och Nicole stökade runt i huset för att fixa det sista innan avfärd. Vi packade in oss i bilarna och styrde kosan mot Slave Lake.

När vi anlände vid lunchtid stod en Italiensk buffé på bordet och väntade på oss. Vi var i himmelen! Vi gjorde oss bekanta med diverse släktingar och kände oss med ens som en del av familjen.



 

Efter lunch blev det turnerningar i air hockey och fussball i deras nyrenoverade, jättefina källare. 



När vi fått lagom mycket mjölksyra i armarna av allt lekande gick vi på promenad i den snövita skogen. De äldsta och yngsta gav upp efter en stund och vi adrenalinstinna 20-åringar stannade kvar och raceade på deras fyrhjulingar tills vi fick blåmärken i rumpan av de skumpiga stigarna.

 

  
  



De tog oss på sightseeing igenom Slave Lake. Vi fick se stan, curlinghallen och stranden(!). Det finns alltså sandstränder i Alberta, det är nog mer än vad de flesta kanadensare vet.

  





Väl tillbaka i huset var det dags för hela skaran att hjälpas åt med middagen. Sallader, röror, skinka, kalkon, älgkött och mängder av andra delikatesser stod snart på bordet. Innan vi högg in fick vi vara med om självaste tacksägelsen. Man gick bordet runt och alla fick säga vad de var tacksamma för. Det blev mestadels tack för gemenskap, familj och nya vänner. Det märktes att de var ärade över att få rå om oss svenskor. Vi är glada över att vi fick se den bästa av alla nordamerikanska familjetraditioner med just den här släkten.

 

Desie, Nicole, Mark och Brenda. Vår kanadensiska familj.

Vi fyllde våra magsäckar till bredden och toppade med chokladfonfue till efterrätt. Puuh! Efter maten myste vi i värmen framför brasan, badade bubbelbad och rullade i snön tills natten och all mat gjorde oss hur trötta som helst.

  


Innan det var dags att åka tillbaka till Edmonton på måndagsmorgonen tog vi en sista promenad genom grannskapet.
 


  

Hejdå Slave Lake, och tack för en fantastisk helg!