De sista sommardagarna

När vi packade inför flytten hit tänkte vi att vi skulle lämna den svenska sensommaren och åka över till hösten; FEL. Här är sommaren varmare än den varmaste junidagen hemma. Vi anar dock att det snart slår om och blir höst så för att suga ut det sista ur sommaren bestämde vi oss för att klä oss i sommarkläder, gå till Julio's på Whyte och äta mexikanskt och dricka frozen margaritas.


"Smores"

Vi fick många förfrågningar efter det förra inlägget på en mer detaljerad beskrivning av Smores, så här följer ett recept för de nyfikna.

Recept
1 st

1 marshmallow
1 chokladruta eller 1 tsk nutella
2 mariekex

Ta en marshmallow och fäst på en vass pinne. Värm din marshmallow över den heta glöden som du fått efter att du eldat ett tag. Grilla marshmallowsen tills den har en jämn gyllenbrun yta och är helt genomsmält. Lägg en chokladruta på ett mariekex eller bred ena sidan med nutella. Därefter tar du den varma marschallowsen och lägger på chokladen. Ta det andra mariekexet, lägg det som ett lock och kläm till. Voíla så har du gjort en Smore. Riktigt gott!!


Rocky Mountains!!


Vi packade bilarna fullproppade med campingprylar och styrde kosan mot Jasper National Park i klippiga bergen. Anna, Agnes och Emilia åkte med Tyler och Chribba med Cole. Efter bara några timmars tuffande kunde vi skymta bergen i fjärran. Vi stannade i Hinton och käkade burgare på A&W. Svennarna fick smaka på sin första Root beer och slogs av smaken av utspädda Jenka-tuggummin, inte sådär jättefantastiskt..









Vi förstod att vi var i en nationalpark när vi såg både bergsgetter och elks (typ som älgar fast mindre, med vita stjärtar och små horn) längs vägkanten. Vid 20-tiden var vi framme i Jasper. Vi letade oss fram till "The whistlers camp ground", där vi slog upp tältet och högg ved i bäckmörkret. När vi kände oss hemmastadda tände vi brasan och grillade marschmallows. Grabbarna lärde oss hur man gör "smores" - guds gåva till camparna.. Vi släckte elden vid 3-tiden, kröp ner i våra varma sovsäckar och somnade till ljudet av något okänt brölande inte långt från tältet.



Efter en skön nattsömn vaknade vi (ännu inte uppätna av björnar) till regnsmatter på tältduken och tvingade oss ut i det nu plötsligt kalla vädret. Vi käkade bagels till frulle och klämde in oss i Tylers bil för att åka till en vacker vandringsled lite längre upp i klippiga bergen.








Rocky Mountains bjöd oss på otroligt vackra vyer. Man har aldrig tidigare hört så många "shit, kolla!!" på en och samma dag.










På vägen tillbaka till bilen triggade vi varandra och bestämde oss för att ta ett dopp i det 4-gradiga vattnet. Inte kan man lämna Rocky Mountains utan att kunna säga att man har badat i smältade glaciärvatten. Det var riktigt kallt, men en stor dos adrenalin höll oss varma när vi gick mot bilen spritt språngande italiano.





Efter ett klädombyte på campingplatsen ville vi åka och titta på Jasper town. Dessutom var det sjukt kallt och våra kaffe-cravings började kicka in, så återigen knökade vi in oss i bilen och åkte iväg. Jasper town är en liten by som ligger precis vid foten av en stor skidanläggning. Det påminner lite om en alp-by med sin mysiga småstadskänsla, söta hus, restauranger och caféer i vartenda gatuhörn och - inte att förglömma - souvernirbutiker.





Vi åt tonvis med burgare till middag och bjöd kanadensarna på grillad chokladbanan till efterrätt. På kvällskvisten kom Clarence (en kompis till killarna) och anslöt sig till tjattret kring brasan. Vi firade Chribbas födelsedag, GRATTIS!! Av oss fick han ett "NHL kickoff-set": en oilers-hjälm i fleece, en oliersflagga, en 75 cl Canadien (öl) och en påse Dorritos. Allt man behöver för att klara säsongsstarten!



 

Vid 9-tiden blev vi väckta till doften av bacon och french toasts. Ängeln Clarence hade tagit med sig sitt campingkök och massa shysst frukost som han bjöd oss på! Vi packade ihop och lämnade Jasper efter en otroligt trevlig helg.








Nu längtar vi efter att få duscha av oss campinglukten...

3,5 invånare/km²

Och här är beviset på att Kanada är ett av världens mest glesbefolkade länder:


busy women

Finns det något godare än riktiga svenska pannkakor!? Mark förundrades av hur tunna de var, och envisade sig om att kalla dem crepes, vilket vi besämt förnekade var det samma som våra älskade, tunna och nästan nyttiga pannkakor. Kvällen slutade med utekväll och biljard.

 

Återigen en familjemiddag hos familjen Fusco. Efter att vi först varit cheerleaders på Marks fotbollsmatch (faktiskt riktig, vanlig svensk fotboll) åkte vi till Mill Woods och blev bjudna på pizza och vingar.

 

 

Äntligen hittade vi ett bra och billigt manikyrställe som det fanns tusen av i Vancan! Vi blev nöjda och glada med resultatet, trots att Anna inte lät sig övertalas om att få en liten blomma på tånaglarna, till Agnes och Emilias stora besvikelse...

 

 

Vår allra sista dag på Abercrombie var också den tidigaste morgonen vi haft här i Edmonton. Det är dock svårt att inte bli pigg om man får äta frukost till den här soluppgången.

 


Middag hos Mark och Nicole

Efter en slapp dag med lite träning och promenader bar det ut till Mill Woods (även kallat "Browntown") för en riktig italiensk-kanadensisk söndagsmiddag hos Mark och Nicole. När vi kom dit möttes vi av en buffé av olika maträtter, bland annat hemmagjorda grillade bisonburgare. Det är nog det godaste köttet man kan äta, särskilt när det är nyskjutet bara några timmar ifrån Edmonton!

Förutom Nicole och Marks underbara föräldrar, var också deras mammas bror där med hans fru och deras två små söta barn, som vi snabbt hann paxa barnvaktsjobbet för. När middagen var uppäten och det hemmabryggda vinet uppdrucket väntade nästa rätt -hemmagjord äppelpaj på äpplen plockade från grannhuset! Kunde kvällen bli mer lyckad??

Mätta och glada någon timme senare blev vi hemskjutsade av snälla Mark. Vi hade inte bara blivit utfodrade med världens godaste middag, utan också fått en extra familj på köpet, inte fy skam inte! 

Familjen Fusco ville ha graduation photos på sina nya svenka döttrar!



Rexall Place

Vi fick jobbet på Rexall Place och ni kan nu säga hej till två nyblivna gästvärdinnor!


Vår nya arbetsplats

IS

Efter intervju på Rexall Place (stadsarenan) satte vi oss på vår kära LRT och åkte direkt till Saville Sport Centre för att för första gången för säsongen snöra på oss skorna och kliva ut på isen. Det var en underbar känsla att slänga sten på curlande, lätta isar i den stora tiobanorshallen...

Do you guys wanna come over for a fire tonight?

Trots att vi efter Chinatown bytt om till våra matchande PJ's och däckat i soffan framför Gossip Girl var det bara att hoppa upp, tagga till och byta om då vi fick sms från Mark (frisören Nicoles lillebror) som frågade om vi ville komma över för en "fire". Nyfikna begav vi oss till "Browntown", söder om söder till Marks hus där han och hans kompisar satt och lyssnade på musik, grillade maschmallows och eldade.

När vi för första gången tittade på klockan var hon redan fem, och vi kände att det var dags att åka hem.

En underbar avslutning på en underbar dag!


Chinatown

När vi till sist kom iväg knallade vi ner till Universitet och tog LRT till Churchill. Där möttes vi utav en del av stan som var helt ny för oss! Solen gassade fortfarande och i den stora fontänen som låg precis vid stationen badade barn medan deras mammor tittade på. Kändes mer som Spanien än Kanada...

Vi fortsatte gå, utan att egentligen veta var vi skulle, mer än att vi letade efter något som skulle se asiatiskt ut. Då vi gått ett tag bokstavligen snubblade vi in i Kinastaden på 97th Street och det gick inte att missta sig att det här inte längre var vanliga Edmonton-Downtown. Eftersom magarna redan hade börjat kurra blev vårt första stopp en restaurang där vi beställde in kyckling- och nudelsoppa, vårrullar och mer nudlar.

Vi fortsatte vår upptäcktsfärd på Chinatowns gator och hittade ett stort Supermarket, som vi självklart var tvungna att ta oss en närmare titt på! Där inne fanns precis allt du kunde tänka dig, hela fiskar frysta i plastpåsar, konstigt godis, te, mer konstiga fiskar, levande skaldjur, you name it!

Vi shoppade loss på udda drickor, godis och kakor, bland annat något som kallades bananpapper, som vi sedan upptäckte smakade precis som namnet avslöjade...


Sommar, sommar och sol

På tisdagskvällen bestämde vi oss för att onsdagen inte skulle bli en jobbdag, utan istället en dag för oss att utnyttja det sista av sommaren, för än har inte hösten kommit till Edmonton! Så när vi vaknade utvilade och pigga lagade vi en dunderfrukost á la Agnes&Anna och gick ner till uteplatsen och poolen som finns i huset. Där läste vi lite tidningar och fortsatte såklart högläsningen ut Harry Potter.

När vi kände oss mätta på solen bestämde vi oss för att ta en tur ner till Chinatown, som vi hört ryktas om skulle ligga någonstans i närheten av Downtown. Vi plockade ihop vårt pick och pack, men kom inte iväg direkt då några smärre katastrofer skedde då Anna försökt balansera två glas på en bricka. Glasen föll och expolderade som en bomb och vi fick ägna en lång stund att skrattandes städa upp hela poolrummet...

Jobb, jobb, jobb..

För att rensa vår ömma kroppar efter slitet på Abercrombie, krälade vi ner till Kinsmen och körde ett pass på gymmet före frukost. Det tog hårt. Sen var det bara att dra på sig jobbpaltorna igen och sätta sig på den svettiga bussen mot mallet.

Tanken på att vi - för två dagar sen var kunder som fick hjälp med storlekar och krånglade med Visa-kort i kassan - är ju lite smått skrattretande nu när vi själva får ansvara för butikens rykte, använda våra alldeles egna nyckelkort och vara med och stänga butiken. Snabba puckar.

På väg till jobbet ringde Annas telefon. Det var Nathan från American Apparel som berättade att de bestämt sig för att erbjuda oss heltidstjänster i deras butik. Men oj, vad glada vi är.. Eller? Det hade vi i alla fall varit för en vecka sen. Men nu när vi redan har ett jobb vet vi ju inte riktigt hur vi ska göra. Vi svarade till Nathans förvåning att vi måste fundera på saken. För ett par dagar sen fick vi dessutom ett mail från Craig i vår Curlingklubb som undrade om vi var intresserade att vara bartenders i hallen när säsongen drar igång. Det känns ju oerhört lockande. Men ett heltidsjobb, ett deltidsjobb och ett kväll- och helgjobb, vill vi verkligen det?

Vi jobbade 6 timmar på Abercrombie och kände oss betydligt mer självsäkra än förra gången, nu när vi vet hur allt fungerar. Men med alla tankar som florerade i våra huvuden på andra jobbalternativ kändes dagen plötsligt jättelång. När vi slutat var vi jättetrötta men bestämde oss ändå för att åka förbi Saville Sport Centre där vi har hört rykten om att det finns is i curlinghallen. Det var stängt, men is fanns det!! Vilket betyder att vi nog kommer att få möjlighet att träna curling snart. Dagens gladaste nyhet! 

När vi närmade oss söder tog vi oss ett välbehövligt kvällsmål (ett sånt där mål som bara är hur gott som helst när energin tryter) på Tim Hortons och upptäckte att stan var ganska vaken för att vara en vanlig söndagkväll. Vi insåg snabbt att det är för att studenterna börjar rulla in i stan inför terminsstarten på torsdag. På 104 street (två gator ifrån oss) gick vi förbi ett Sorority House där de hade smällt upp en pool på trottoaren och satt och tittade på Rambo på flatscreen som de riggat utomhus. Helgalet. Vi stannade och pratade med dem en stund och blev inbjudna till Hawaiifest på tisdag. Vi får se om vi är modiga nog att gå på bikiniparty i grannkvarteret.

Hard working women!

Vår första arbetsdag på Abercrombie & Fitch blev en lång historia. Vi började kl 11 och skulle jobba till 17, men flowet höll oss igång - så vi stannade till 21. Vi blev runtvisade av en av butikens managers. Men hon var ganska otydlig, så efter att hon instruerat oss om våra uppgifter fick vi gissa oss till vad vi skulle göra.. Vi kastades direkt in i rollerna som säljare och fick stå i kassan, välkomna kunderna in i butiken, ansvara för provhytterna, vika kläder, sortera tröjor och ge kunderna jeansrådgivning. Vi är överrens om att kassan och jeansrådgivning helt klart är roligast, och trots att storlekssystemet är helt annat än det vi är vana vid lyckades vi få rätt bra koll.


Visste ni förresten att det finns typ 1000 olika sätt att vika kläder på? Om det är någon som undrar så finns det två svenska tjejer i Edmonton som vet..

Efter vår hårda dag på jobbet åkte vi hem och trillade i säng.. 

West Edmonton Mall

En klockren start på dagen blev frukost på Highlevel. Sen åkte vi kringelikrokbussen till West Edmonton Mall som är ett av världens största köpcentrum. Vi knatade i affärer, käkade kycklingwraps, drack två fruktsmoothies, tittade på sjölejon och fashinerades av det enorma vattenland som slingrar sig runt bland butiksgångarna. 




 

Som vi skrev i ett tidigare inlägg tyckte vi att det verkade för bra för att vara sant att kanadensarna praktiskt taget skulle kasta jobb efter oss. Men idag fick vi vårt bevis.. Vi stod i kön på Abercrombie & Fitch (amerikansk klädkedja) och blev tillfrågade om vi ville komma på jobbintervju på eftermiddagen, vilket vi självklart tackade ja till. När vi kom dit var det gruppintervju tillsammans med fyra andra personer. Det verkade hur flummigt som helst, men vi höll modet uppe och gjorde rätt bra ifrån oss båda två. Efter intervjun sa managern till hela gruppen: "Okay guys, you're hired". Haha - tänkte vi och trodde att det var ett skämt. Men hon bokade in oss på att jobba dagen efter!! Så ja, nu är vi Abercrombie & Fitch-tjejer och inte längre arbetslösa.



På kvällen möttes vi upp med London-tjejen Izzy och hängde på en Irländsk pub på Whyte Ave. Mycket trevligt. Efter några timmar där blev det dags att hoppa in i en taxi mot downtown och Jasper Ave. Där möttes vi upp med Agnes frisörs lillebrors kompisgäng och landade på klubben Vinyl. Vi laddade upp mentalt inför vår första arbetsdag och dansade natten lång..

 


Rexall Place och Hwarlek Park



Vi har åkt tunnelbana för första gången!! Det var kul.

Vi tog oss till Rexall Place som är Edmontons officiella Hockeyarena och Konserthall. Där lämnade vi in våra CV:n med drömmen om att få backstage-pass på coola event (som korv- och ölförsäljare...). De ringde upp oss en timme senare och bokade in intervju på torsdag. Därefter åkte vi tunnelbana igen(!) och mötte Emilia vid universitetet, för att sedan bege oss mot den omtalade Hwarlek Park. Det var kokande hett i luften och solen stod högt, trots att klockan var ganska mycket. Vi låg i underkläder bland kanadagässen och käkade glass och hade högläsning ur Harry Potter. Hur härligt som helst.



                                     


På kvällen käkade vi Carbonara och tvingade Chribba att titta på ytterligare en Chick flick - "He's just not that into you"..


RSS 2.0